Förra året var allt dans dans dans och hur fint som helst när vi såg honom tillsammans med Kent på sofiero men nu i fredags när det var dags att dra till Liseberg ännu en gång så tänkte vi "aldrig mer längst fram på håkan på stora scenen i gbg" och tog oss därför inte till Liseberg förrän när Viktor hade anlänt, en halvtimme innan konserten skulle börja. I en timme fick vi knö med alla tusentals människor, som svimmade, kräktes, tappade andan, fick elchockar, astmaanfall och plankade över med en nyopererad fot och allt var så galet och jag trodde flera gånger att "okej nu dör jag nog". Lizette gav upp men jag klarade inte av att ge upp och om jag så bara skulle hinna höra en låt så var det värt det. Jag och Viktor kom in och vi hörde ca 10 låtar, de allra bästa dessutom. Stod jättelångt ifrån scenen och såg knappt någonting men allt var jättefint ändå och vi kysste allt skit vi gått igenom här adjö.
På lördagen fick jag äntligen träffa Haruna igen som jag saknat jättemycket och vi gick i ännu mer solsken. Nu är allt klart och bestämt att jag flyttar till London i slutet av januari (alla måste hälsa på mig!) och på måndag börjar jag nog jobba på Unilever. Så allt känns bara som att äntligen kommer lyckan för en hund som mig!
http://vimeo.com/6679014 from Linda Reistad on Vimeo.
1 kommentar:
Jag och Sanna kommer definitivt och hälsar på! Så glad för din skull att du får flytta till London, ditt hjärtas stad. Saknar dig och alla andra!
Skicka en kommentar